lördag 29 januari 2011

Vickys hundskola 18

Att få en hund att lyda och göra som man vill, kan vara olika svårighetsgrader på. Och det finns många olika metoder till att få en hund att "göra som man vill" Att lära hunden att lyda.

Det finns den gamla skolan, på med styphalsband, kanske till och med ett stackelhalsband?

 Stackelhalsband. Har piggar som går in i huden i halsen på hunden.

och sen ryck slit och gap för att få hunden att lyda. Visst får man topplydiga hundar. Men det finns andra vägar.

Jag själv har fått lära mig belöningssystemet. Det fungerar bäst för mig, och då har jag även en hund av rasen Pitbull terrie. Denna pitbull har jag genom belönings systemet fått till en utmärkt agilityhund!

Vissa ser kritiskt på denna metod och anser att man skämmer bort sin hund och att hunden lätt som en plätt kan ta överhand. Vissa anser att en hund behöver liksom vargen en alfahane och en alfahona.

Men nu är det inte vargar vi har hemma i vardagsrummet utan en hund.

För att förklara lite hur jag tänker vill jag berätta min erfarenhet och min personliga prägel på belönings systemet.

För att göra detta, måste jag prata häst. Jag kan säga att jag faktiskt vänder mig främst till er som har Amstaff och pitbull eller liknande hundraser.


Jag träffade för många år sedan på en ponny. Hon var en mycket speciell ponny, hon vägde ca 400 kg, och hon var något av det ilsknaste jag någonsin har sett!
Det gick knappt att gå nära henne i stallgången, och att fånga henne i hagen var ett företag försig. I början vågade jag inte ens gå in till henne i hagen utan hennes ägare fick hämta in henne.

Hästen slogs med sina hovar och högg runt med sina tänder. Öronen var ständigt bakåtstrukna. Jag var livrädd!!! Visst har jag hört att man ska liksom i hundarnas värld " Visa vem som bestämmer!"

tror ni man gör det emot en 400 kg best?! Nej! Man kan omöjligt med sina 40 kg bestämma över ett djur på 400 kg!

Näe, jag vågade mig fram till hästen varje gång hon var lugn, och då borstade jag henne försiktigt, jag kliade henne och jag gav henne godis. Nu rekommenderar jag inte att man handmatar hästar, men det är en historia för sig i hästvärlden.

Varje gång hon fick raseri utbrott, gick jag undan. Sen gick jag inte fram till henne förrän hon lugnat ner sig.

Jag höjde aldrig rösten, jag slog henne aldrig, utan jag väntade ut henne, belönade henne med kärlek, gos och godis när hon var lugn.
Sommaren kom och det var dags för hästarna att gå på bete. Detta var en väldigt matglad ponny, och sommarbeten var det bästa hon visste.

Första dagen på sommarbetet är en speciell dag för alla kreatur. Och för henne vart det inget undantag alls.

Så släppte vi hästarna på bete. Så mycket gott gräs att äta. Men så fick jag en speciell kontakt med henne, hon såg på mig där hon stod mitt i allt sitt gröna gräs. Jag gick då ut till henne i hagen.

Då hände något som aldrig hänt förut. Hon gick fram till mig, och la sitt huvud i min famn, och jag kliade henne under hakan som jag alltid brukade göra, och hon bara stod där.. med huvudet i min famn och bara njöt.



 Vi var bästa vänner..

Det blev början på en vänskap som jag aldrig mött någon gång i hela mitt liv.Vi var vänner! och vi var bästa vänner!! Ända in i döden var vi vid varandras sida och stöttade varandra. Vi lärde av varandra helt enkelt. Hon lärde mig massor om djur och djurens beteénde. Hur en flock fungerar och hur ett sammarbete mellan människan och djur fungerar. Detta är den största gåvan hon gav mig, och den kommer jag alltid att bära med mig.
 Silversnack! En underbar häst, med mycket vilja och styrka!





 Min nuvarande häst Taggelina R.L 


Jag träffade på många stora hästar under livets gång, och det jag visste var att lägga " Visa vem som bestämmer" på hyllan, man har ingen chans att bestämma över ett djur som väger över 700 kg, de gör mos av dig om de skulle vilja det.

Det samma gäller hundarna. Vad vinner man på att " Visa vem som bestämmer" ? En rädd hund kan lätt bli till en farlig hund.

Grunden till all träning är trygghet och ömsesidig kärlek mellan människa och djur. På det kan man komma långt. Litar din hund på dig till 100 % finns det bara du som kan sätta gränserna.


Sen ska man som i alla relationer, vare sig det gäller människa och djur eller människa och människa, kunna sätta gränser.

Men då måste man förstå att en hund har också gränser som inte hunden vill att man ska passera. Då får man visa hunden den respekten och inte gå över den gränsen. Åter igen kan man då ha att göra med en farlig hund.

Har människan passerat hundens gräns, och hunden då säger ifrån, tycker jag inte att man ska klandra hunden. För jag gissar att ni säger ifrån när hunden passerar er gräns? ellerhur?

Allt jag försöker säga med detta är att ni ska lära er sammarbeta med er hund.

Titta på vilket samarbete som ligger bakom en Herde och hans Border collie! Hade hunden varit rädd för sin Herde hade han ju stuckit därifrån.

För att bäst lära er om samspelet mellan hundar, tycker jag att ni ska studera hundars lek, var sätter hundarna gränserna, hur gör dom när de samarbetar? Utnyttja att hunden är ett flockdjur, och att hundar har en stark drift att finna föda. Så kan ni som sagt komma långt i er träning!

onsdag 26 januari 2011

full rulle

Man får inte många lugna stunder här hemma nu när Amanda kryper och kravlar! Hon ska ju försöka ta allt hon kan i hennes väg. Hon reser sig upp emot borden sofforna, och ska ju försöka ta datorer och tv:n.
 Ibland släpper hon taget för att försöka stå själv. Och hon gör allt för att försöka gå. Hon använder sin "lära gå vagn" men inte kanske riktigt som man ska.

Våra lägenhet kryper allt mer för varje dag som går, och Amanda kräver bara mer och mer yta. Hon är just nu inne i "Border Collie" Stadiet. Hon behöver massor med stimulans och yta. Och yta är ju något vi saknar. Hade det varit sommar hade hon ju kunnat krypa runt i trädgården. Men då hade hon väl ätit gräs som en häst.

Det är svårt att barnsäkra en liten lägenhet som våran, för den enda fria ytan som vi har just nu är taken! Så i värsta fall får vi väl hänga upp saker där :P

Det händer mycket. Amanda kan säga mamma, pappa, vovve, blomma och nästan banan. Hon är duktig på att säga pappa. Så det säger hon till både mig och Pontus.... och alla sina leksaker också!

Nappen kryper hon runt med i munnen nu med. Hon sätter in den själv när hon känner för att hon vill ha den.


Gabriel han fyller snart 5 ,han blev plötsligt stora pojken. vid 6 år börjar han ju i förskoleklassen!

Vi kommer att ha kalas för honom på lördag. Sen har vi bjudit hela hans dagis avdelning till kalas i Stadsparken på hans födelsedag. Det kommer att bli jättespännande.

ja som sagt, bli inte några långa stunder framför datorn just nu.
dags att jaga Amanda igen.

torsdag 13 januari 2011

Grattis Amanda 7 månader!!! :)

Amanda hon ställer sig upp helt själv nu emot sofforna hemma!

Igår ställde hon sig själv upp för första gången utan någon hjälp! Både hon och jag blev helt chockade, hon blev så förvånad att hon började att gapskratta! Det var ju hur gulligt som helst!

Idag lyckades hon återigen med konststycket att själv resa sig upp och stå! Och inte bra en gång...

Idag "fyller" Amanda dessutom 7 månader!!! Vad tiden går fort!

Tänk vad tiden går fort... att gå från detta......



till detta:









Storebror Gabriel.. han hittar sina egna sätt att se på film....:


Vickys hundskola 17

 Hälsa på hundar!


Att möta en hund som man inte känner, det kan vara en konst för sig.  Det är inte bara att gå fram till en hund som man knappt känner, och klappa den på huvudet och sen är man vänner. Kanske går i Lassie filmerna, men inte i verkligheten.

Hundar är individer, och det krävs att man visar hunden som individ respekt. Bara för att man sen är hund van, betyder inte detta ätt man kan bli kompis med alla hundar som man ser. Man kan alltid stöta på en individtyp som man aldrig stött på innan.  

För alla kan ett möte med en hund bli en positiv upplevelse och i vissa fall kan det vara en negativ upplevelse. Även för den hundvana.

Hur hälsa man på en hund på rätt sätt? Enligt min erfarenhet, finns det inget exakt sätt sätt att hälsa på, MEN det finns många fel sätt att hälsa på en hund. Med det menar jag starkt att man måste se hundarna som individer och inte dra alla över samma kam och se det som " Hundar som hundar..."

Det man inte bör göra när man hälsa på en hund som man inte känner är att böja sig över hunden och klappa hunden på huvudet eller över ryggen. Hundar upplever detta som väldigt obehagligt när någon häver sig över dom.

Detta gäller inte bara vid första mötet utan egentligen så länge som man egentligen inte gjort sig bekant med hunden.

Vissa hundar gillar inte heller att man tittar på dom när man ska hälsa. De kan uppleva detta som ett hot, att någon står och stirra på dom. Titta i stället lite bredvid hunden eller kanske till och med få titta bort ett slag.


Det finns hundar som kan tycka att det är behagligare om man kanske sätter sig ner.
Ibland kan de vara bra att sätta sig ner och titta bort lite.

Det finns även de som råder en att vända lite ryggen till och titta bort, men hos vissa hundar kan detta upplevas som ett konstigt beteénde och de känner att de inte får någon kontakt. De upplever personen som osäker och blir själva osäkra.


Att skymma ansiktet med mössor, kepsar och en massa hår är heller inget att rekommendera.
Hunden kan då inte se ögonen och munnen och kan då inte avläsa vad personen vill.


Vissa hundar kan tycka att kroppshållningen på vissa människor kan vara avgörande. Hur man för sig när man går.


Jag tex, lyfter inte på mina fötter när jag går. Jag skulle gå iväg en gång, då vände jag en hund ryggen och gick iväg med lite hasande steg. Hunden upplevde detta som väldigt obehagligt och konstigt och bet mig, dock inte alls hårt, nafsade lite, som om den sa " Hallå där.... vad händer?" 

Självklart spelar storleken på människor in och om man är en kvinna eller en man. Rösten är ju olika. Vissa hundar vill höra en mjuk och len röst och inte en skarp och hög. En del hundar tycker att det är otroligt obehagligt med stora människor, höga människor.





Hur vet man få hur man hälsar på vilken hund?


Man frågar ju självklart ägaren som känner hunden bäst. Att ta saken i egna händer och göra lite som man själv tycker är lämpligt är inte att rekommendera.

Det jag rekommendera för alla, även de ovana är att låta hunden vara, strunta i att hälsa på hunden, bara va, och låt hunden komma till er.


Gå inte fram till barn som har hundar om inte ni märker att det är under en kontrollerad form. Hundar, främst tikar, ser barnen som flockens valpar och skyddar dom till döds. Att ställa sig framför en barnvagn med hund är ingen bra idé om ni inte märker att hunden tycker detta är okej.

Närmar ni er en främmande hund, för att gå fram till ett barn eller en barn vagn. Säg hej till hunden först.



Att säga namnet på hunden bryter oftast Isen.

Tänk på att ni kommer in i något som kallas för hundens kroppzon när ni närmar er hunden. Vissa hundar upplever detta som väldigt obehagligt. Det är ungefär som att ni går fram till någon på stan som ni inte känner och vill krama om denna. Vissa tycker detta är otroligt obehagligt. Tycker ni själva om att någon okänd människa kommer fram och ska krama om er, eller era barn?
Nej, hunden ser det på samma sätt.


Sen finns det dom glad hundarna som gärna hoppar upp och vill inget annat än att hälsa, Men bara för att de är glada och hälsa, betyder inte detta att ni är hundens bästa vän och att ni kan gå fritt fram i deras kropps zon. Lika så som det finns väldigt öppna och kramiga människor. Men bara för att dom är det, vill dom inte att ni sitter och pilla på dom hela tiden. Eller hur?






När hundar känner sig kränkta, pressade, hotade eller missförstådda, kan de säga till med en attack.  Oftast anser man då att det är hunden som är galen. Men jag tycker då att man ska analysera sig själv i första hand. För det kanske var så ändå att man gjorde något som hunden upplevde som ett obehag?

Sen är det även så att olika hundar har olika intelligens nivåer. Matte och Husse tycker ju oftast att man har världens smartaste hund. Men de kan hända att hunden inte är så smart, och kanske ha svårt att tolka vad det är ni vill. och då uppstår det missförstånd mycket snabbt.

Något jag har lärt mig från hästvärlden är att vara lyhörd och verkligen ta lärdom av djuren. Bästa sättet att faktiskt lära sig att umgås med hundar, är att studera hur hundar umgås med varandra.




Visa hunden respekt...... så visar hunden dig respekt!!!!




.

onsdag 12 januari 2011

blod....

Inte nog med att jag skadar mig.. Lilla Amanda försökte ställa sig upp, och så ramlar hon omkull och biter sig själv i läppen så det började blöda.. när hon har lugnat ner sig, hade hon munnen full med blod... och satt och smakade på det... Jag gav henne lite vatten att skölja ur sin lilla mun och nu sitter hon glatt och leker med en svullen liten läpp...

Aj aj aj aj !!!!! :(

Självklart ska man gå och halka också! Jag öppnade bildörren, satte ut foten och den bara försvann iväg, och mitt knä fastnade i bildörren även om resten av benet gled iväg... jag själv hängde i bildörren och skrek! "Gabriel! Kom och hjälp mamma!!!" Gabriel han fick bryta alla sina bilregler med att knäppa loss sig själv, öppna dörren och kliva ur bilen... sen kom han fram till mig som hängde och "lipade"" i bildörren och hjälpa mig.


Jag har världens underbaraste son!!! :) Han hjälpte sen mamma in, så nu sitter jag här och tycker synd om mig själv.. tror dock bara jag fick en ordentlig smäll i knäet... det dunkar bara en massa och ha svullnat upp lite...:P


Jag HATAR vinter och snö!!! Jag som hade tänkt att jag och Gabriel skulle gå till en pulka backe idag och åka pulka! Men just nu kommer jag inte ens upp ur soffan....:(

Torsdag, Fredag, Lördag, Söndag, Måndag, Tisdag, Onsdag...

Oj vad det har gått undan de senaste dagarna, det har verkligen vart full rulle här!

 Gabriels pappa åkte till Thailand i fredags, så Gabriel kom till oss redan på Torsdagskvällen... så de har vart lite att göra.



Sen är nämligen så att Mammas väninna Gunnel är i Sverige och hon hade med sig sina barn Stephanie och Chrisopher.  Steph är lika gammal som mig och Chris är lite yngre.

Vi plockade upp dom på resecentrum i Torsdags eftermiddag, och det var verkligen så roligt att träffa dom igen! Det var inte igår om man säger så. Ja, de kom verkligen vid en bra tid, mitt i vintertid. De kommer från LA, Kalifornien, så snö är ju inget de är vana vid!

Det hade dessutom vart en mindre snöstorm under förmiddagen så det var massor med snö överallt!

Jag dagen efter , på Fredagen, tyckte vi att det passade bra med en tur till Isabergs skidanläggning. Min broder följde även med, så Fredrik, Steph och Chris, Jag, Pontus och barnen och Pär åkte dit.
Steph har aldrig stått på ett par skidor, och Fredrik har inte åkt skidor på 10 år. Chris åkte snowboard, som han hade testat innan. Pär hade med sig skidor till Gabriel så han också skulle få testa.

Självklart var de ju fler än oss som tänkte samma dag, att åka skidor på klämdagen. Så det var fullt med folk.
Vi fick köa för allt, Gabriel blir självklart toa nödig, så vi piper iväg på toa. När vi är på Toa hör jag ett ordentligt brak!, När jag kommer ut, har tonvis med snö rasat ner från taket, rakt ner bland folk! Och när vi kom ut stod folk och grävde för att kolla om någon låg därunder.

Tillsut kom det över 25 brandmän, och några poliser och grävde för full hals. de hade visst även sökhundar, men jag såg inga hundar. Jag var riktigt rädd att det låg någon där under, och att det skulle rasa ner mer snö, men de spärrade av runt taken, så man inte kunde gå för nära. Det var tur att ingen låg under snön! Men de grävde genom all snö för att vara säkra!

Vi kom så småningom ut i backarna. Amanda packade jag ner i Gabriels gamla barnpulka, hon satt lite roligt där, men såg ut att njuta av att sitta där!
Pär han tog med Gabriel till barnbacken för lite skidåkning. Det såg dock mer ut som bambi skulle lära sig att gå!

Fredrik, Steph, Chris och Pontus tog en tur i den lilla backen, och det såg ut att gå riktigt bra för Fredrik, Steph och Chris.
Gabriel var riktigt duktig tyckte jag för att vara första gången. Pontus tog honom även i ett snöre nerför hela backen! Och jag tyckte att Gabriel var jätteduktig.
Själv tog Amanda och jag pulkan ner, vilket hon tyckte var jätteroligt!
Amanda blev dock hungrig efter ett tag så det blev en paus i stugan med lite mat. De andra gav sig ut i de stora backarna under tiden.

Eftermiddagen spenderade jag och Gabriel i pulka backen med Amanda. Amanda och jag tävlade emot Gabriel i pulka backen och vi alla tre hade jätteroligt! Amanda hon skrattade så gott när vi for ner för backen, jag stod ju på knä i hennes pulka så jag kunde styra och bromsa med fötterna.

Och ju fortare det gick, ju roligare tyckte Amanda att det var! Gabriel han åkte utav bara den nerför backen... dock höll Amanda och Gabriel på att bli påkörd av en idiot till pappa till någon av barnen. Han tog nämligen sikte på barnen i backen och åkte rakt emot dom!! träffade han en unge bara skrattade han. Jag blev vansinnig och röt åt honom att akta bebisen, och då bara skrattade han.


SÅ barnen var inte de farliga i pulkabacken, det var föräldrarna.

Amanda somnade tillslut i pulkan och låg där så gott och sov. Det är ju bra om små barn är ute så mycket som möjligt! Då håller de sig friska och starka! På många dagis låter de ju barnen sova i timmar ute i vagnar... innan de tar in dom. så det är ju verkligen jättebra att få så mycket frisk luft!

Medans Amanda sov, åkte jag och Gabriel utav bara den i backen. Pontus kom även förbi och åkte lite med oss, och vi hade så roligt jag och Gabriel.
Han måste ju få ha en massa roligt också! Så yngre syskon, de får ju bara hänga med, det är bra för dom. Då bli de tåliga!


Fredagskvällen spenderades sen hemma hos Pontus föräldrar där de bjöd på lite mat. Gabriel har ju även upptäckt Pontus och Fredriks gamla lego, så han satt och plockade med de under kvällen och Amanda kröp runt på de stora ytorna hos dom. De ha lite mer golvyta än vad vi har.


SÅ kom Lördagen, Gabriel skulle ut till mormor så jag och Pontus tyckte ju att det kunde vara trevligt att åka ut dit på lite fika.

Vi spelade den försvunna diamanten och vi trodde vi skulle skratta så vi kissa på oss, för Gabriel hade lite egna "hitte på" regler.
Efter en trevlig dag åkte jag och Pontus hem för att storstäda. Och vi städade utav bara den. Pontus hade ju även kämpat tappert under morgonen. Steph och Chris skulle ju komma förbi nämligen för vi skulle ut.

Steph hade med sig en kompis från göteborg också. Och vi satt hemma hos oss på lite förfest och hade jättetrevligt innan Pontus skjutsade ner oss till staden. Jag vågade inte köra i halkan.





Det blev olearys eftersom kön till Sliver var alldeles för lång för oss. Vi hade jätteroligt och dansade hela natten lång!





Vi var inte hemma förrän vid halv 4, så jag kom inte i säng förrän halv 5 tiden, men hjäkp vad roligt jag hade haft!

Det hade gått jättebra för Amanda och Pontus, Amanda hade ju sovit hela natten. 

Under Söndagen när Gabriel kom hem, skjutsade jag iväg honom till sin kompis Ylva... det kändes lite att skjutsa iväg och lämna honom så, han kändes helt plötsligt så stor.. att åka iväg till en kompis. Det gör ju stora barn.

Medans han var där, passade jag på att följa med mamma och pappa till Ikea för att komma iväg lite. Det kan vara skönt att inte bara sitta inne i lägenheten, man måste ju få komma iväg lite. Som under lördagen var det skönt att komma bort och vara lite mer "sig själv" och inte bara mamma hela tiden. Även om det är underbart att vara mamma.


Gabriel hade haft en jätterolig dag hemma hos sin kompis Ylva, så på kvällen fick han se lite film.



Måndagen gick åt till att bara jaga runt på Amanda i hela lägenheten. Så det blev inte mycket gjort alls.

Så kom Tisdagen och Gabriel skulle knata till dagis. Eller, vi är så lata att vi tar bilen bort.

Under dagen träffade jag min kompis Gustaf och under sen eftermiddag kom Steph, Chris och Gunnel förbi för att låna internet.


Idag, Onsdag,  känner jag för att bara ta det lite lugnt. Pontus skulle visst leka med sina kompisar idag, spela badminton eller vad det nu heter. Det är ju rolig för honom att komma iväg lite själv på något roligt också. Han är ju hemma vid 7 halv 8 så då kan han ju ta hand om kvälls passet kanske? så får jag en "ledig" kväll. Menar, jag kan slappna av lite kanske?   Det är ju full rulle här hemma nu när Amanda är så aktiv.
Ibland kan man ju behöva lite lugn och ro för att samla lite batterier. Men det är verkligen så otroligt roligt att vara med Amanda om dagarna och se allt hon hitta på.





Amanda tar flaskan nu, fick tips av Ida om en bra flaska som jag testar nu :)








Jag kämpar med att hon har en bra dygnsrytm, det är inte lätt när man har en nattjobbare och en nattuggla i familjen... det är ju mer aktivitet i detta hushållet på nätterna än på dagen...




Amanda älskar sin "lära gå" vagn.... vi får ju liksom inte plats med en gå stol i vår gigantiska lägenhet. ha ha. Men en gå vagn fungerar ju perfekt.









Nu har Amanda börjat med att försöka ställa sig upp emot soffor och stolar.





Så det är tur att man har hjälm på sig, för hon har ju inte vett nog att förstå det här med att slå sig och så. Ett barn som lär sig gå runt ett år har ju lite mer vett att förstå att man kan ju slå sig.






och såhär ser hon ut utan sin hjälm på sig...





 Jag gjorde ett test att klippa min son... jag kan inte det, det vet jag. Men de var lite roligt att göra Hockey frisyr på honom. Men de klippte jag ju av sen





tisdag 11 januari 2011

HOLD IT AGAINST ME!!!!









BRITNEY HAR SLÄPPT EN NY SINGEL!!!!

HOLD IT AGAINST ME

Album: 2011 March
Producer: Dr. Luke & Max Martin

Lyrics: Hey, over there, please forgive me
If I'm coming on too strong
Here to stare, but you're winning
And they play my favorite song

So come near, little closer
Wanna whisper in your ear
Say it clear, little question
Wanna know just how you feel

(Chorus - JustJared.com)

If I said my heart was beating loud
If we could escape the crowd somehow
If I said I want your body now
Would you hold it against me?
Cuz you feel like paradise
And I need a vacation tonight
So if I said I want your body now
Would you hold it against me?

Hey, you might think, that I'm crazy
But I think you're just my type
I might be, little hazy
But you just cannot deny

There's a spark in between us
When we're dancing on the floor
I want more, wanna see it
So I'm asking you tonight




Lyssna på låten :

Hold it against me




















Listen to the song                      HOLD IT AGAINST ME




.

tisdag 4 januari 2011

EN FRÅGA!

VAR ÄR HUNDEN?!























?

En Kartong!

En Kartong kan man ha mycket roligt med!

Man kan stå med en kartong!

 Man kan försöka lära sig att gå med en kartong!





Men det bästa av allt! Man kan banka på en kartong!!!

Dock blir det oftast så att kartong lekar, slutar med tårar, då Kartongen av någon anledning alltid lyckas brotta omkull lilla Amanda.... Därav är det jättebra att ha en hjälm på huvudet!!!!

Amanda kryper...


det som hon har på huvudet är en barn hjälm (dummejöns mössa som vi kalla det..) Som skyddar huvudet om de ramlar omkull!

måndag 3 januari 2011

GOTT NYTT ÅR!!!!!!!!!







År 2010 gick fort! och nu är det 2011. Jag har inga jättestora förväntningar på detta året, kanske för att 2010 var så händelserik!
En liten sammanfattning av förra året då...:

Januari: 
Jag tog tåget upp till Stockholm för att lämna Haguirre, hon skulle nämligen ha valpar.



Februari:
Haguirre fick ju sina valpar den 2:a februari. 5 flickor och 1 hane.





Element of  Desire 




Sen fyllde Gabriel 4 år den 5:e februari. Detta firades med en knallrosa och totalt misslyckad Spiderman tårta!

Det blev även en del tävlingar under våren med Haguirre, dock fick jag ge upp tillslut för att magen blev för stor, så Kajsa fick ta över och tävla Haguirre lite.


Ja, jag var ju gravid under våren. Så under våren gick man i en massa tankar om vem som låg där inne och sprattlade i magen. Jag var ju helt säker på att jag hade en pojk i magen. Så säker så jag knappt ens tänkte en enda tanke på om jag bar på en tjej. Alla runt omkring mig sa ju till mig att det var en flicka, men jag ville så gärna ha en flicka, så jag intalade mig om att det var en pojk där inne.







Mars:
31 Mars fyllde Zelda 6 år, stora flickan.

Haguirre var borta under tidiga våren eftersom hon fick sina valpar. Men i slutet på Mars hämtade vi hem henne. Pontus och Kajsa åkte med mig och min mage upp till Stockholm för att hämta min älskade hund. Gabriel var med oss, och fick se slottet i Stockholm för första gången.







April:
Hundens dag, blev för Haguirre en kall tillställning. Vi var med i hundparaden, och folk undrade vad det var för en sjukdom Haguirre hade...

Vi åkte på utställning i Forserum, magen min hindrade mig för att göra ett bra jobb. Och domaren var hård. Så vi gick tyvärr inte vidare.


Maj:

Haguirre fyllde 6 år den 15 maj.

Under våren blev det även täta besök till barnmorskan med magen. Jag mådde rätt så illa och spydde i stort sett varje dag, och gick ner i vikt under graviditeten. Så maj blev en jobbig månad. Jag ville bara att allt skulle gå över och det var fort.

Jag följde även med Janet till Segerstad för att titta på Kajsas balfirande. Visst var det kämpigt med magen, men jag orkade faktiskt med hela dagen.



Juni:

Månaden jag aldrig trodde skulle komma! Slutet av graviditeten. Jag ville verkligen att allt bara skulle vara över.

Kursavslutning med märkestagning uppe på hundklubben. Jag lyckades vara med, även Gabriel var med den dagen. Kajsa fick dock köra Agilityn med Haguirre.

Kajsa tog studenten den 10 Juni, och tänk. Jag och Magen lyckades åter igen ta sig ner till hennes skola. Pontus, jag, magen, Mamma och Gabriel åkte tillsammans ner till hennes skola.
Efteråt blev det student fest hemma hos henne.

Dagen efter blev jag säng liggandens, och magen värkte.

Lördagen den 12 kom och med den kom värkarna. Jag var beräknad till den 13 Juni, så jag kände att nu vart det nog igång ändå? Då hade jag haft värkarbete sen Torsdagen efter Kajsas student.
Vi åkte in till Förlossningen till slut.

Inne på förlossningen beslöts det att jag skulle bli kvar över natten för att få sova med morfin och att de skulle sätta igång mig dagen efter.
Ganska spännande att få morfin, för jag blev helt borta.

Jag och Pontus sov nere på förlossningen natten till den 13 Juni.
Vi sov nästan hela söndagen med, för sömnbrist det hade vi efter att klockat värkar i 3 dagar!

Så tog dom vattnet på mig under söndag kvällen. Sen sa det bara pang! Värkarna tog fart och jag hann knappt få på mig den där fula sjukhus rocken förrän jag skriker att nu är det dags! Jag ville haft alla former av smärtlindringar som finns, och när Pontus fyller i pappret om ryggmärgsbedövning. Då känner jag att det är dags att börja krysta.
Allt tog bara en timma, så var bebisen ute!





Min första tanke var " Men vad är det för fel på bebisen? Han har ju ingen snopp!!"

Vi fick en helt underbar liten flicka på söndagkvällen den 13 Juni klockan 20:30.

Vi blev kvar på BB till Tisdagen eftersom jag hade mycket eftervärkar som var otroligt jobbiga.
Gabriel och mamma kom och hälsade på oss, sen kom även, Pontus föräldrar och hans syster Kajsa och besökte oss på BB.

Gabriel var nog världens stoltaste storebror! 



Vår dotter Amanda, sov i stort sett i en hel vecka när vi kom hem.

Helgen efter, var det en stor Utställning uppe på Elmia, och självklart ställde jag ut Haguirre. Dock så missuppfattade jag tiden, och så vart det en domarändring. Som gjorde att vi var där redan klockan 9 på morgonen, men fick inte ställa förrän vid 3 på eftermiddagen.



Men vad det gick bra! Reserv CACIB!!!


Jag blev FASTER till underbara Carl-William.

Juli:

Sommaren var varm och skön och vi tillbringade mycket tid uppe på hundbadet vid västersjön i staden.

När Pontus hade semester, åkte vi till Malmö, och vi åkte även över till Köpenhamn. Det var verkligen en jätte mysig "lill semester" som vi hade.

Det blev även en tur till Skara sommarland, Med Camilla och hennes lilla familj.


Augusti:

Åkte och besökte min häst Lina, Taggelina R.L. saknar henne verkligen. Amanda fick då sitta på en häst för första gången i sitt lilla liv.




Jag fyllde 25, och Pontus lagade en födelsedags middag till alla gäster som vi hade bjudit. Hade en jättetrevlig födelsedags helg. Tänk att man blev 2 barns mamma innan man blev 25!

September:


Amanda blev inlagd på sjukhus efter att kräks en hel dag och vägrat att äta.


Jag ställde ut på Huskvarna Hundklubbs inofficiella utställning. Vi blev BIG 3:a!!!!!!!


28 september, på mormors 91 årsdag, så lämnade hon oss. Vi åkte upp och tog farväl av mormor.



Oktober:


17 Oktober, döps Amanda i Skärstad kyrka. Det blev ett underbart höst dop, där Storebror Gabriel stod för den mesta av underhållningen på dock ett litet ofrivilligt sätt. Han var duktig, men otroligt nyfiken i kyrkan, och jag tror det inte bara var jag som skrattade högt inombords av hans små hyss. Amanda var så fin i sin dopklänning, som även jag, min bror och lilla Gabriel har haft. Faster Kajsa och morbror Fredrik (Fredrik kunde inte närvara vid själva dopceremonin. ) var Gudföräldrar.




Amanda var så duktig under hela ceremonin, dock grät hon när hon fick vatten på huvudet. 

Efteråt blev det dopfest hemma hos mamma och pappa. 




22 Oktober, är var det begravning för mormor. En jättefin liten begravnings ceremoni. Självklart vart det ledsamt att behöva säga farväl, men hon hann ju träffa sina två nya barnbarn innan hon gick bort. Efteråt hade vi en jättefin begravnings middag på gyllene uttern i Gränna.

Vi var även på namn ceremoni för Carl-William den helgen. Fasters lilla gullpojke.


Den 26 oktober hade vi ett litet namnsdags kalas för Amanda. Helgen efter gick jag ut för första gången sen Amanda kom. Amanda var hemma med Pappa och det hade gått jättebra!


November:

November börjar tyvärr med att Pontus krockar. Tur att han klarade sig, dock gjorde inte bilen det, så vi blev utan bil.


Den 7 November var det utställning i Växjö. Tyvärr gick det ingen vidare den gången. Det var första gången jag ställde inomhus också.




November avslutas med födelsedags kalas hemma hos Madde.

December:


Så kom December, Pontus fyllde 29 och vi hade lite kalas för honom. Födelsedags fika blev det.


Vi var även på jul-mysfika hemma hos Fredrik och Ida.


Lucia gick vi upp tidigt, för att gå till Gabriels dagis. De hade lucia firande utomhus klockan 7 på morgonen. Efter mycket om och men, vågade sig Gabriel att vara med.



På kvällen hade vi sen Lucia fika hemma, och 6 månaders kalas för Amanda. Janet och Pär, mamma och pappa var förbi hos oss då.

Dagen efter hade vi Madde och Henke hemma hos oss på Lucia fika.


15 december åkte jag, Pontus, Gabriel, Amanda och Janet till Göteborg och gick på Liseberg. Tyvärr kom vi iväg lite sent. Men mysigt blev det.


18 December, då hade vi julafton hemma hos mamma och pappa! Jättemysigt! Och så kom ju Tomten självklart!!! Tack för alla fina julklappar!


Julveckan blev dock lite jobbig, då låg vi sjuka hela familjen. Men vi orkade ändå med Julafton hemma hos Pontus syster, En mycket trevlig Julafton!
Vi fick så många fina julklappar!



Veckan efter var det Amandas tur att vara sjuk, hon hade hög feber och vi åkte in till barnakuten med henne.

Hon hann dock friskna till innan nyårsafton.


Amanda började krypa duktigt under nyårs veckan.

SÅ kom nyårs afton. Jag och Gabriel åkte hem till mamma och pappa på nyårs middag!! Mycket trevligt, och god mat!

Under kvällen efter lite vilan, åkte vi ut till skogen, till Madde och Henke för att fira nyår. Det blev en lugn och mysig nyårsafton. Vi åt gott och hade trevligt. Barnen var på sitt bästa humör, dock somnade bägge två innan tolvslaget. Vi skålade bubbel vid 12 slagen, sen var vi allihopa så trötta att vi gick och la oss.
Dagen efter fick jag rida på Maddes lilla Shetlands ponny Sune. Det var jätteroligt. Han var en så duktig liten Ponny! Önska att man bodde lite nämre så man kunde komma och rida lite oftare.

När vi kom hem, så lagade jag ihop nyårs middag nummer 3, och vi smaskade i oss den innan jag och Gabriel åkte ner till Huskvarna för att se nyårs raketerna.

Jag och Gabriel hade riktigt mysigt och stod och kramades när vi tittade på raketerna.

Ja.. så blev det ett nytt år..... Ett nytt år som börjar med att jag får jaga runt på en krypande Amanda i HELA lägenheten. Det är faktiskt jätteroligt, men lite jobbigt.

Nu är det ett nytt år, och just nu känns inget stort planerat för detta året. Kändes som allt hände 2010, så nu finns de inget mer som kan hända. Så jag hoppas på att 2011 blir ett lugnt år!!!!







.