Why don't you give something to remember
Baby, shut your mouth
And turn me Inside Out ....
Brineys nya singel ?!
söndag 20 februari 2011
INSIDE OUT
C'mon
Why don't you give something to remember
Baby, shut your mouth
And turn me Inside Out ....
Brineys nya singel ?!
Why don't you give something to remember
Baby, shut your mouth
And turn me Inside Out ....
Brineys nya singel ?!
torsdag 17 februari 2011
If I said I want your body ... Would you hold it against me?
I natt har den premiär, Britney Spears nya musik video till hennes senaste singel " Hold it against me"
Britney släpper nytt album den Femme Fatale den 29 mars, och det ryktas om att hon kommer att ge sig ut på en ny världs turné.
Hold it against me.. 30 sekunder
Britney släpper nytt album den Femme Fatale den 29 mars, och det ryktas om att hon kommer att ge sig ut på en ny världs turné.
Hold it against me.. 30 sekunder
zzzzzzzzzzznark..
Dagarna rullar sakta förbi och jag börja känna mig lite instängd här hemma.
Amanda har blivit mer självständig och klarar att ta sig runt själv, hon kryper eller går längs med möblerna. Hon har blivit tillräckligt stabil så att man inte behöver vara där och fånga henne hela tiden.
Bara man har plockat undan runt omkring henne så hon inte får tag på något olämpligt.
Så vd gör jag om dagarna, sitter framför tv:n eller facebook och längtar efter ett jobb....
Att skaffa ett jobb just nu skulle ändra mitt liv drastiskt. För om jag får ett fast jobb, då har vi sagt att det blir dags att flytta till större och att vi eventuellt gifter oss. Så att få ett jobb nu är väldigt viktigt för mig.
Sen att sitta hemma och titta rakt fram börja bli rätt tråkigt nu. Jag vill komma ut! Pontus han är ute och jobbar och när han väl är ledig vill han ju sitta hemma och glo, så han har inget behov att att komma ut och hitta på saker. Som jag vill just nu.
Jag var hos Madde häromdagen, och fick rida på hennes lilla häst! Det var så otroligt roligt att få komma ut och rida! Något som jag älskar så mycket att göra.
Ponnyn jag red, var en glad variant. Han kämpade på i snön med mig på ryggen och vi galopperade och hade oss efter Madde och hennes stora nordsvensk. Åh vad roligt jag hade!
Sånt vill jag göra oftare. Jag hoppas på att kunna åka dit minst en gång varannan vecka. så jag får göra något jag med.
Pontus kan ju när han vill bara åka iväg. Han är ju inte bunden som jag, jag måste ju fixa med barnvakt och allt. sen får man dåligt samvete för att man vill lämna bort Amanda också. så då blir det bara att man sitter hemma och bara stirrar in i väggen. Det börja bli ganska deprimerande och det känns på humöret nu att jag inte gör så mycket om dagarna. Det blir ju inte lättare av att Pontus tar både bil och barnvagn med sig till jobbet. Så jag är verkligen helt instängd.
Men så sätter man sig på golvet och leker med Amanda och vill inte byta bort den stunden emot något i hela världen!
Det är så mysigt att sitta och bara leka med henne hela dagarna också!
Så kommer Veckorna med Gabriel, och då ger man allt!
Jag hoppas på att komma iväg lite över helgen nu med. men det är inte säkert, för Pontus kanske ska ha bilen ändå.
Amanda har blivit mer självständig och klarar att ta sig runt själv, hon kryper eller går längs med möblerna. Hon har blivit tillräckligt stabil så att man inte behöver vara där och fånga henne hela tiden.
Bara man har plockat undan runt omkring henne så hon inte får tag på något olämpligt.
Så vd gör jag om dagarna, sitter framför tv:n eller facebook och längtar efter ett jobb....
Att skaffa ett jobb just nu skulle ändra mitt liv drastiskt. För om jag får ett fast jobb, då har vi sagt att det blir dags att flytta till större och att vi eventuellt gifter oss. Så att få ett jobb nu är väldigt viktigt för mig.
Sen att sitta hemma och titta rakt fram börja bli rätt tråkigt nu. Jag vill komma ut! Pontus han är ute och jobbar och när han väl är ledig vill han ju sitta hemma och glo, så han har inget behov att att komma ut och hitta på saker. Som jag vill just nu.
Jag var hos Madde häromdagen, och fick rida på hennes lilla häst! Det var så otroligt roligt att få komma ut och rida! Något som jag älskar så mycket att göra.
Ponnyn jag red, var en glad variant. Han kämpade på i snön med mig på ryggen och vi galopperade och hade oss efter Madde och hennes stora nordsvensk. Åh vad roligt jag hade!
Sånt vill jag göra oftare. Jag hoppas på att kunna åka dit minst en gång varannan vecka. så jag får göra något jag med.
Pontus kan ju när han vill bara åka iväg. Han är ju inte bunden som jag, jag måste ju fixa med barnvakt och allt. sen får man dåligt samvete för att man vill lämna bort Amanda också. så då blir det bara att man sitter hemma och bara stirrar in i väggen. Det börja bli ganska deprimerande och det känns på humöret nu att jag inte gör så mycket om dagarna. Det blir ju inte lättare av att Pontus tar både bil och barnvagn med sig till jobbet. Så jag är verkligen helt instängd.
Men så sätter man sig på golvet och leker med Amanda och vill inte byta bort den stunden emot något i hela världen!
Det är så mysigt att sitta och bara leka med henne hela dagarna också!
Så kommer Veckorna med Gabriel, och då ger man allt!
Jag hoppas på att komma iväg lite över helgen nu med. men det är inte säkert, för Pontus kanske ska ha bilen ändå.
måndag 14 februari 2011
Fart och fläng...
Helgen har gått undan med stormfart!
Allt började med hundnappning av Pontus syster Kajsas hund Chili som är av rasen Japansk spets. Han är allstå vädligt vit och väldigt fluffig. Det är mycket päls på en sådan liten hund!
Och jag har alltid velat se honom helt rosa. Jag hittade rosa sprayhårfärg på City Gross. 19 kr per flaska, helt ok. Jag åkte och hämtade Chili och tog med honom hem. Gabriel hade under torsdagen haft feber, så Fredagen blev en lugn dag för oss.
Chili fick sig en dusch, 2 flaskor gick åt första omgången. Sen lät jag hans päls vara. När jag hämtade honom rann det lite från hans öga, och det blev nog inte bättre av sprayen. Så han fick vila från hårspray.
Lördagen kom, och visst uppfattade jag att dagens födelsedags barn, Kajsa, som skulle fylla 20 var arg som ett bi.
Lördagen började hos min morbror Gösta som hade födelsedags fika för sig.
Gabriel var fortfarande lite krasslig så han fick åka hem till far sin.
Amanda och kusin Carl-William var så supersöta, när de undersökte varandra. Amanda slickade Carl-William i hela ansiktet, och han tittade henne under kjolen. Så söta var dom.
Sen begav vi oss av för kalas nummer två hemma hos Janet och Pär.
Vet inte om Kajsa både skrattade och grät när hon fick tillbaka sin hund... HELT ROSA! Jag hade tagit och tömt ytterligare en rosa färgburk innan vi åkte.
Alla skrattade, jag själv tyckte att han var jättefin. Vi fick god mat och Amanda var på ett mycket gott humör.
Kvällen fortsatte sedan till Sliver/ Harrys och drinkbord, och avslutades på Olearys.
Amanda var under kvällen med farmor och farfar. Hon hade somnat efter ett tag. och hon sov där hela natten bredvid farmor i hennes säng.
Det var mycket roligt att vara ute så många. Det var ju Kajsas kompisar, sen var det Fredrik och Pernilla, De äldre i syskonskaran till Pontus, Camilla och Teddan och även Jonathan som skulle fira av Kajsas 20 års dag.
Det blev ju en hel del dansande, men kände ändå att man blev rätt trött emot slutet.
Pontus kom till Olearys strax innan stängning, och vi gick tillsammans för att hämta bilen på hans jobb.
Ja, om ändå natten var slut där. Vi försökte febrilt få tag på Janet och Pär, men ingen svarade och vi resonerade såhär att de hade ju ringt oss om Amanda var vaken och helt hysterisk.
Och vi ville inte väcka Amanda mitt i natten klockan 2 och dra ut henne i 14 minus heller. Och vi gjorde ju rätt, hon låg ju och mös med Farmor.
Vi åkte hem till "Teddan" där Camilla skulle sova över. och spenderade natten där och bara pratade och pratade. Tiden bara rann iväg och det blev morgon. Vi hade fortfarande inte hört något och vi var ju tvungna att skjutsa hem Kajsa och hennes kompis.
När vi kom, väckte vi ju Amanda. Vi hade dock inte fått en blund på hela natten och Pontus som skulle jobba natten sen med.
Janet erbjöd sig att ha kvar Amanda så vi fick åka hem för att sova. Efter mycket tveksam övervägning, beslöt vi att åka, med tanken att Janet ringer om det blir för jobbigt för Amanda.
Inte för jag sov så jättemycket. Mina tankar var hos Amanda, så jag sms:ade nog Janet en gång i halvtimman och frågade om hon grät. Jag fick nästan samma svar hela tiden " Nej, hon är glad, sov du... "
Jag låg och funderade länge på hur egentligen lyckligt lottad jag är som har Pontus. Han kämpar som bara den för att hålla ihop hushållet med mig som ännu arbetslöst halvstuderande och två barn. Han är helt fantastisk. Och jag kände även att trots en rolig kväll, så fick jag inte ut något annat av det mer än att jag inte mådde helt bra dagen efter.
Jag var helt slut efter att studsat runt på dansgolvet mitt i natten. Jag älskar att dansa, det gör jag. Men det var liksom som att det inte var min grej längre. Jag var ju omringad av desperata singlar, jag hörde inte hemma där längre. Jag har världens underbaraste barn. Jag tycker det är roligare då att gå ut och ta en liten te och Cider på Pontus jobb där jag kan ha barnen med mig. Gabriel älskar ju att vara på Pontus jobb, förstår inte varför, ha ha.
Alla var så desperata igår, och jag har ju redan det dom letar efter, så det kändes inte så rätt att stå där bland dom och hoppa runt.
Näe, det där gör jag inte om för ofta. Jag har haft den tiden redan. Hade det inte vart Kajsas 20 års dag, hade jag nog tagit barnen till Madde, och hennes hästar istället.
nu kom tröttheten ifatt mig och tog mig.. så nu ska jag krypa ner i min tomma säng... Pontus jobbar natt.
Imorgon är det Alla hjärtans dag, som jag och Amanda ska fira tillsammans. Pontus jobbar ju, så hela dagen går ju bort till att sova för honom.
Funderar på om man ska mysa till det med en semla kanske?
Allt började med hundnappning av Pontus syster Kajsas hund Chili som är av rasen Japansk spets. Han är allstå vädligt vit och väldigt fluffig. Det är mycket päls på en sådan liten hund!
Och jag har alltid velat se honom helt rosa. Jag hittade rosa sprayhårfärg på City Gross. 19 kr per flaska, helt ok. Jag åkte och hämtade Chili och tog med honom hem. Gabriel hade under torsdagen haft feber, så Fredagen blev en lugn dag för oss.
Chili fick sig en dusch, 2 flaskor gick åt första omgången. Sen lät jag hans päls vara. När jag hämtade honom rann det lite från hans öga, och det blev nog inte bättre av sprayen. Så han fick vila från hårspray.
Lördagen kom, och visst uppfattade jag att dagens födelsedags barn, Kajsa, som skulle fylla 20 var arg som ett bi.
Lördagen började hos min morbror Gösta som hade födelsedags fika för sig.
Gabriel var fortfarande lite krasslig så han fick åka hem till far sin.
Amanda och kusin Carl-William var så supersöta, när de undersökte varandra. Amanda slickade Carl-William i hela ansiktet, och han tittade henne under kjolen. Så söta var dom.
Sen begav vi oss av för kalas nummer två hemma hos Janet och Pär.
Vet inte om Kajsa både skrattade och grät när hon fick tillbaka sin hund... HELT ROSA! Jag hade tagit och tömt ytterligare en rosa färgburk innan vi åkte.
Alla skrattade, jag själv tyckte att han var jättefin. Vi fick god mat och Amanda var på ett mycket gott humör.
Kvällen fortsatte sedan till Sliver/ Harrys och drinkbord, och avslutades på Olearys.
Amanda var under kvällen med farmor och farfar. Hon hade somnat efter ett tag. och hon sov där hela natten bredvid farmor i hennes säng.
Det var mycket roligt att vara ute så många. Det var ju Kajsas kompisar, sen var det Fredrik och Pernilla, De äldre i syskonskaran till Pontus, Camilla och Teddan och även Jonathan som skulle fira av Kajsas 20 års dag.
Det blev ju en hel del dansande, men kände ändå att man blev rätt trött emot slutet.
Pontus kom till Olearys strax innan stängning, och vi gick tillsammans för att hämta bilen på hans jobb.
Ja, om ändå natten var slut där. Vi försökte febrilt få tag på Janet och Pär, men ingen svarade och vi resonerade såhär att de hade ju ringt oss om Amanda var vaken och helt hysterisk.
Och vi ville inte väcka Amanda mitt i natten klockan 2 och dra ut henne i 14 minus heller. Och vi gjorde ju rätt, hon låg ju och mös med Farmor.
Vi åkte hem till "Teddan" där Camilla skulle sova över. och spenderade natten där och bara pratade och pratade. Tiden bara rann iväg och det blev morgon. Vi hade fortfarande inte hört något och vi var ju tvungna att skjutsa hem Kajsa och hennes kompis.
När vi kom, väckte vi ju Amanda. Vi hade dock inte fått en blund på hela natten och Pontus som skulle jobba natten sen med.
Janet erbjöd sig att ha kvar Amanda så vi fick åka hem för att sova. Efter mycket tveksam övervägning, beslöt vi att åka, med tanken att Janet ringer om det blir för jobbigt för Amanda.
Inte för jag sov så jättemycket. Mina tankar var hos Amanda, så jag sms:ade nog Janet en gång i halvtimman och frågade om hon grät. Jag fick nästan samma svar hela tiden " Nej, hon är glad, sov du... "
Jag låg och funderade länge på hur egentligen lyckligt lottad jag är som har Pontus. Han kämpar som bara den för att hålla ihop hushållet med mig som ännu arbetslöst halvstuderande och två barn. Han är helt fantastisk. Och jag kände även att trots en rolig kväll, så fick jag inte ut något annat av det mer än att jag inte mådde helt bra dagen efter.
Jag var helt slut efter att studsat runt på dansgolvet mitt i natten. Jag älskar att dansa, det gör jag. Men det var liksom som att det inte var min grej längre. Jag var ju omringad av desperata singlar, jag hörde inte hemma där längre. Jag har världens underbaraste barn. Jag tycker det är roligare då att gå ut och ta en liten te och Cider på Pontus jobb där jag kan ha barnen med mig. Gabriel älskar ju att vara på Pontus jobb, förstår inte varför, ha ha.
Alla var så desperata igår, och jag har ju redan det dom letar efter, så det kändes inte så rätt att stå där bland dom och hoppa runt.
Näe, det där gör jag inte om för ofta. Jag har haft den tiden redan. Hade det inte vart Kajsas 20 års dag, hade jag nog tagit barnen till Madde, och hennes hästar istället.
nu kom tröttheten ifatt mig och tog mig.. så nu ska jag krypa ner i min tomma säng... Pontus jobbar natt.
Imorgon är det Alla hjärtans dag, som jag och Amanda ska fira tillsammans. Pontus jobbar ju, så hela dagen går ju bort till att sova för honom.
Funderar på om man ska mysa till det med en semla kanske?
lördag 5 februari 2011
GRATTIS GABRIEL 5 ÅR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
tänk vad tiden går fort, man hinner knappt tänka, knappt andas så rinner tiden bara iväg.
Det har redan gått 5 år sedan som jag låg vaken, spänd i sängen och borde sovit, men kunde inte. Katten Gustav the movie, kändes som ett bättre alternativ. Jag var ju trött egentligen för jag hade under lördagkvällen i stort sett sprungit runt som en galning på både Ikea och Ica Maxi.
Jag minns allt som om det vore igår. Hur jag klockan 3 mitt i natten fick så ont i magen att jag var tvungen att gå och lägga mig i ett varmt och skönt bad... eller det hade nog vart skönt om man inte hade haft så otroligt ont i magen!
Det blev bara värre och värre, och vi fick äntligen åka in till sjukhuset... Ja, så långt minns jag faktiskt allt i detaljer. Efter att andats in lustgas på sjukhuset uppkom dock minnesluckor på flera timmar, som bara försvann!
Men 12:55 Söndagen den 5 februari kom världens underbaraste lilla pojke till världen. Han tittade sig omkring, gjorde inte ifrån sig så mycket ljud, mest tittade sig omkring åt höger, sen åt vänster sen åt höger igen och sedan bakåt. Jag utbrast " Åh vad söööööt! " och kom på mig själv som om jag gav en kommentar till en hundvalp....Men detta var inte en hundvalp utan min egna son!!! Min Gabriel som kommit till världen! Jag minns att han lades på mig och jag tyckte han luktade så gott... " Det är fostervatten! " Sa barnmorskan lite barskt. Men jag drog in doften och bara njöt. Ja, sen kissade han på mig också... innan han letade sig efter första klunken av mat.
Han var helt perfekt! Gabriel Andreas Viktor, och man kunde inte bli lyckligare. Han var min lilla bebis, min egna lilla bebis.
Sen vet jag inte alls vart åren försvann... helt plötsligt blev han bara 3 år ?! Vart de 3 första åren tog vägen? Ut genom fönstret !
Att få lära känna sin underbara son var något helt fantastiskt, men jag undrade gång på gång vart de 3 första åren tog vägen ?! Sen blev han 4, stora pojken tyckte jag nog då...
Året han fyllde 4 blev han storebror, och jag kunde bara känna att bandet mellan honom och mig blev allt starkare!
Nu blir han helt plötsligt 5 år!!!!
Om ett år börjar han skolan!
5 år, liten pojk, blev stor pojk!
GABRIEL, MAMMA ÄLSKAR DIG 10googol VARV RUNT UNIVERSUM! och det skulle ta 1085 ÅR att skriva ut alla nollorna i talet med hjälp av en dator!!!!!!!
GRATTIS PÅ 5 ÅRS DAGEN VÄRLDENS UNDERBARASTE GABRIEL
.
Det har redan gått 5 år sedan som jag låg vaken, spänd i sängen och borde sovit, men kunde inte. Katten Gustav the movie, kändes som ett bättre alternativ. Jag var ju trött egentligen för jag hade under lördagkvällen i stort sett sprungit runt som en galning på både Ikea och Ica Maxi.
Jag minns allt som om det vore igår. Hur jag klockan 3 mitt i natten fick så ont i magen att jag var tvungen att gå och lägga mig i ett varmt och skönt bad... eller det hade nog vart skönt om man inte hade haft så otroligt ont i magen!
Det blev bara värre och värre, och vi fick äntligen åka in till sjukhuset... Ja, så långt minns jag faktiskt allt i detaljer. Efter att andats in lustgas på sjukhuset uppkom dock minnesluckor på flera timmar, som bara försvann!
Men 12:55 Söndagen den 5 februari kom världens underbaraste lilla pojke till världen. Han tittade sig omkring, gjorde inte ifrån sig så mycket ljud, mest tittade sig omkring åt höger, sen åt vänster sen åt höger igen och sedan bakåt. Jag utbrast " Åh vad söööööt! " och kom på mig själv som om jag gav en kommentar till en hundvalp....Men detta var inte en hundvalp utan min egna son!!! Min Gabriel som kommit till världen! Jag minns att han lades på mig och jag tyckte han luktade så gott... " Det är fostervatten! " Sa barnmorskan lite barskt. Men jag drog in doften och bara njöt. Ja, sen kissade han på mig också... innan han letade sig efter första klunken av mat.
Han var helt perfekt! Gabriel Andreas Viktor, och man kunde inte bli lyckligare. Han var min lilla bebis, min egna lilla bebis.
Sen vet jag inte alls vart åren försvann... helt plötsligt blev han bara 3 år ?! Vart de 3 första åren tog vägen? Ut genom fönstret !
Att få lära känna sin underbara son var något helt fantastiskt, men jag undrade gång på gång vart de 3 första åren tog vägen ?! Sen blev han 4, stora pojken tyckte jag nog då...
Året han fyllde 4 blev han storebror, och jag kunde bara känna att bandet mellan honom och mig blev allt starkare!
Nu blir han helt plötsligt 5 år!!!!
Om ett år börjar han skolan!
5 år, liten pojk, blev stor pojk!
GABRIEL, MAMMA ÄLSKAR DIG 10googol VARV RUNT UNIVERSUM! och det skulle ta 1085 ÅR att skriva ut alla nollorna i talet med hjälp av en dator!!!!!!!
GRATTIS PÅ 5 ÅRS DAGEN VÄRLDENS UNDERBARASTE GABRIEL
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)